Boken i fråga är Pluras biografi "Resa Genom Ensamheten" och ett kapitel slutade så storartat att Albin läste det säkert tio gånger om och om igen. Vad stycket hade med själva berättelsen att göra är helt och hållet oklart, men det är så grandiost att Albin känner sig tvungen bjuda er kära läsare på detsamma. Läs och njut.
"Så står vi alla på bryggan vid evighetens stränder och ser allt och alla lämna oss, medan vi lyssnar till Jordens sånger i nordanvinden."
Som sagt, Albin fattar inte hur den meningen är menad att ha med själva storyn att göra, men håll med om att det blir bättre och bättre ju fler gånger man läser.
Som kuriosa (hela den här bloggen är väl kuriosa) så kan jag meddela att under en period i början på 90-talet så hälsade Albin och hans vänner på varandra genom att göra V-tecken och säga "Plura". Totalt obegripligt, men ändå...
kan vara dax att åerinföra plura som hälsningsfras med v-tecken
SvaraRaderaTräffade Plura på Akkurat förra sommaren. Först stod jag längst fram och hjälpte honom med texterna när han glömde bort sig i Alice och Ta min hand, efteråt gick jag fram till honom på uteserveringen och skakade tass och tackade för allt under årens lopp. Kändes stort:)Sen sa jag att Winnerbäcks version av Ta min hand är ett helgerån, så jävla usel. Jag känner då Krukan Jonnys hand på min axel. Winnerbäck satt vid bordet bakom och hade hört allting och såg....ja...ja...stel ut när jag mötte hans blick...
SvaraRadera