Sinnesslöhet

Läste återigen om en av alla Carolas vansinnesfelparkeringar, vilka antagligen inte är det minsta fel enligt övermänniskan Carola, eftersom hon anser sig vara mer värd än småfolket och därmed parkerar där hon ser det passande.

Detta fick mig att tänka på vad jag nyss läste om sinnesslöhet.

”En blick på samhället visar oss, att den intellektuella utvecklingen hos dess medlemmar är underkastad oändliga växlingar.
Vi finna med lysande begåvning försedda individer, vilka i andlig mening äro huvudet högre än allt folket, och näst efter dem finna vi de med måttligare gåvor utrustade, vilka dock representera en utomordentlig duglighet och handlingskraft. Denna grupp återflyter genom många förtoningar över i den stora massan av medelmåttor. Men samma förtoningar finnas också så att säga nedåt. Över den bristande dugligheten, enfalden och dumheten nå vi så småningom fram till dem, vilkas intellektuella utveckling är undermålig, till de debila och de i egentlig mening sinnesslöa, av vilka de högre stående, de imbecilla, utan naturlig gräns flyta över till de lägst stående, idioterna, hos vilka vi närma oss den intellektuella nollpunkten.
Det är dessa tre grupper, de debila, de imbecilla och idioterna, som egentligen konstituera de patologiska utvecklingshämningarna.”

I vilken grupp den av sig själv upphöjde Carola hör hemma råder det väl ingen tvekan om.

Annat var det året innan hon blev kändis och sjöng i ett punkband som spelade på vårt gymnasium och hon låg på ett bord iförd trasiga nätstrumpor, vrålade och spretade med benen.

Guds vägar är outgrundliga…