I senaste numret av Offside skriver krönikören, dumhuvudet och fotbollsmördaren Henrik Rydström om hur han beundrar den om möjligt ännu större skitstöveln Andreas Thomsson, terränglöparen som kastade in en boll mot Hammarby 1999. En hystning som självaste Staffan Olsson med stolthet skulle skriva hem om.
Den svårt efterblivne Rydström mal på i hela krönikan om hur han beundrar fuskare som Thomsson och framför allt sig själv. Han rättfärdigar deras usla beteende med att det är domaren som dömer och då menar han nog att om inte domaren märker att man fuskar så är det moraliskt försvarbart.
Det är det ej! Lika lite som det är okej att stjäla pensionen av en gammal tant så länge som man inte blir ertappad.
Jag ger mig fan på att om kräket Rydström inte försökte spela fotboll i Allsvenskan och istället hade ett vanligt hederligt kneg som förslagsvis kassör i en livsmedelbutik så skulle den värdelösa människan sitta i lunchrummet och skryta inför sina kollegor om hur han myglar med VAB och att hans äckliga ungar inte alls brukar vara hemma i sjuksäng när han är hemma och VAB:ar (heter det så?).
Såklart är jag medveten om att många fuskar lite här och där, men få är så inihelvetes korkade att dom slår sig för bröstet och skrävlar om det.
Ännu färre är så ynkliga att dom skriver krönikor i magasin om det och på något perverst sätt tycker att det är beundransvärt.
Snälla förbundet, stäng av den där dåren för all framtid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar