Onsdagen från själva helvetet

I vanliga fall brukar veckorna fladdra iväg så fort att man nästan inte hänger med, först är det måndag och sen så sitter man plötsligt där framför teven på fredagkväll utan att fatta vart dagarna tog vägen. Men den här jävla veckan känns som en månad - att det bara är torsdag än är helt vrickat.

Spolad

Igår kom jag till jobbet klockan sju, hade tio minuters lunch och gick hem halv åtta på kvällen och när jag öppnade dörren hemma så möttes jag inte av söta lilla Pia, utan istället stod där fastighetsskötaren. Det visade sig att vi hade fått generalstopp i avloppet och översvämning i köket som var så illa att gårdskarlen hade blivit tvungen att ringa efter spolbilen.
Först vid halvtio kunde vi till slut ramla ner i soffan och stackars Pia som hade fått svabba vatten istället för att äta middag fick äntligen lite mat i sig.

Vår fastighetsägare vägrar sätta upp Pias efternamn på dörren och på tavlan nere i trapphuset och detta vansinne motiverar han med att "hon bara är inneboende". Det är både oförskämt, antagligen olagligt och så inihelvetes dumt så att man bara vill spy, så nu väntar vi bara på att han ska höra av sig och påstå att det är vårt fel att det blev stopp i rören. Att huset är över 90 år gammalt och att dom där förbannade rören antagligen är helt slut har antagligen inte ett skit med saken att göra.
Det är för övrigt samma lirare som sa åt oss att vi ska ligga ner i badkaret när vi duschar eftersom väggarna i badrummet inte får bli fuktiga.
Vad är det man brukar säga - man blir inte smartare bara för att man blir äldre.

Killen som kom och spolade rent sa att det varken var fett eller något annat i vägen och att det var konstigt att det hade blivit stopp överhuvudtaget. Men vi har ju duschat stående och själva satt upp Pias efternamn på dörren, så det kanske var därför det blev stopp i avloppet.