Sverige fortsätter att bära inofficiella världsmästarbältet efter 3-0 mot ett gäng rockabillyfrillor från andra sidan Östersjön och det är väl alltid något att skriva hem om, men i ärlighetens namn så borde man kunna kräva mer av ett så kallad A-landslag, även när termometern visar 30+. Det där "framtidslaget" spelade dåtidsfotboll och skulle med stor sannolikhet få riktigt stora problem med att bli ett topplag i Superettan om man ställde upp där - hur nu det skulle gå till, men ni fattar.
Jiloan Hamad måste ha lidit av både värmeslag och magsjuka, för maken till tafflighet ser man inte ens när Wernbloom jagar runt och försöket mörda bollen. Han spelade som att han vore dum i huvudet - alltså ungefär som Wernbloom.
Viktor Claesson visade att han är en av de spelare som trots allt skulle klara sig bättre i Superettan - där han var dominant - men som idag hade gjort Sitting Bull stolt med sina indianare både till höger, vänster, framåt, bakåt och uppåt. Hade det gått så hade han nog tofflat bollen nedåt också.
Var det då ingen som var bra, eller i alla fall rätt bra. Hmm...nä.
Det som roade mest var att matchen i tvättäkta thaistyle blev 17 minuter försenad eftersom det var en snubbe med mick som med svår thaibrytning läste upp alla spelarnas namn i nästan stillastående slow motion. Det var jättekul att höra de svenska spelarnas namn och när han började läsa upp finnarnas laguppställning så gick det över till rena rama skräckunderhållningen. Man visste inte om det var kul eller om man helst bara ville spy.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar