Det kanske är lite tidigt att efter bara två veckor ropa hej och och jinxa loss, men igår när mörkret svalde oss så tänkte jag på hur skönt det var att inte behöva sitta en söndag och noja över den kommande veckans jobb. Det var en skön känsla att kunna luta sig tillbaka och slöglo på teve utan att oroa sig över hur man ska orka ta sig igenom arbetsdagarna med sönderstressad hjärna och en brinnande rygg. Det är som jag skrev i början lite tidigt, men det känns iallafall otroligt befriande att äntligen ha ett jobb som är anpassat efter en normal människa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar