Bra gjort Finland

Nu har jag läst igenom en hel del om landskampen igår och precis som i avrundningen i TV så handlar det mesta om varför Sverige gjorde si eller inte gjorde så och det är ett arrogant synsätt som ofta dyker upp efter en svag insats.

Det är ju faktiskt så att allt inte beror på vad man själv gör, utan en hel del på vad motståndaren visar upp för kvalitéer. Faller man långt ner i banan så behöver inte det betyda att man gör detta med vilje, utan att man tvingas göra det eftersom motståndaren envisas med att springa runt med bollen under kontroll runt det egna straffområdet och då verkar det ju rätt punchigt att kuta upp och ställa sig vid mittlinjen med hela laget.
Alla som har spelat tvåmål under fotbollsträningar vet att vissa dagar så kan ett gäng totaldominera för att vid nästa träning med ungefär samma lagindelning så ser det ut precis tvärtom. Det är så enkelt att man ser värdelös ut när man springer och jagar bollen och det behöver inte betyda att man har en dålig dag, utan att det andra laget har en extra bra. Det är nämligen inte så stor skillnad i kunnande mellan Finland och Sverige som vissa verkar ha fått för sig och det fick vi ett tydligt bevis på igår. Finland var svinbra och därför fick Sverige anpassa sig efter det och jaga boll i tomrum och när man befinner sig i det tomrummet så ser man oduglig ut. Enkelt.

En äkta sportsman respekterar sin motståndare - tyvärr så är det försvinnande få sportjournalister som själva har ägnat sig åt idrott överhuvudtaget och det är svårt att förstå sig på något man aldrig själv har testat. Titta räcker liksom inte. Man blir ingen superlover bara för att man sitter uppe och spanar på Canal+ mitt i natten.