Bondfångeri

I serien "Saker som Albin retar sig på och därför tjatigt upprepar sig om" har vi i dessa juletider kommit till presentkort. Missförstå mig inte nu - det är absolut inget fel med att ge bort ett presentkort och ingen blir gladare än Albin de gånger han får ett presentkort (särskilt från bolaget) - det är det man får betala för ett sådant kort som retar Albin.

Att köpa ett presentkort för att ge bort för låt oss säga 100 kr och för den summan få ett kort som är värt just 100 kr är ju rena rama dumheterna. Man har alltså en valuta som man kan byta mot saker och tjänster överallt i Sverige som man byter mot en klart sämre valuta som är låst till ett enda företag och i det bytet byter man ett mot ett. Givetvis ska ett presentkort växlas mot en lägre summa än köpevärdet eftersom handlaren garanteras att kosingen hamnar i dennes kassa.

Nu kanske någon tycker att man i så fall kan sätta det i system när man handlar till sig själv genom att först växla till sig ett presentkort som man sedan shoppar för. Jaha, vad är det med det då. För det första så tror jag inte att det är allt för många som orkar krångla på det viset och för det andra så skulle jag vara helt och hållet nöjd med att någon kom in i min affär och växlade till sig presentkort till ett värde av till exempel 10 000 kr och för det betalade kanske 9 500 kr och sedan bytte sitt kort mot varor som jag måhända hade köpt in för 3-4000 kr. Katshing!