På morgonen chockvaknade han av ett sjuhelvetes brak i hallen och en kraftig duns i väggen precis på andra sidan Albins kudde. Fort som satan lubbade han ut i hallen och där hittade han Pia som satt på golvet och gned baksidan på huvudet.
- Jag ramlade rakt på stjärtskinkorna.
- Jo tack, jag märkte det.
Det märkliga är inte att hon druttade omkull - det gör hon med jämna mellanrum på grund av att hennes diabetes har försämrat känseln i tassarna - men att Albin drömde om det kvällen innan är nästan lite ockult.
~~~~~~
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar