Hej då Hammarby

Är man knegare så är man och vad passar väl då bättre än att bli arbetslös på arbetarnas dag.
Efter 6 säsonger, en seger i cupen, en mästartitel i World Cup och 2 SM-guld så lägger jag idag mina inloggningsuppgifter på hyllan och det känns både vidrigt och samtidigt skönt. Det ska till exempel bli en befrielse att slippa höra mobilen plippa till varje gång någon lämnar en kommentar på hemsidan och slippa kolla vad som skrivits.

För min egen del är jag inte orolig, jag har redan fått en del förfrågningar, problemet är att hitta motivation efter att i sex år jobbat med något som man brunnit som solen för. Det känns lite som att ha jobbat som präst och fått sparken från Gud och det kommer inte att bli lätt att hitta något att göra som känns lika meningsfullt. Som jag har skrivit tidigare så var den största belöningen med att jobba åt Hammarby såklart inte den klena lönen, utan vetskapen om att väldigt många människor blev lite lyckligare i sin vardag ju bättre jobb man gjorde.

Nej, jag kommer att klara mig fint, men tyvärr är jag svårt orolig för Hammarbys framtid. På de här åren så har klubben dessvärre inte utvecklats ett enda steg i rätt riktning och jag är övertygad om att man måste tänka i nya banor för att det hela inte ska sluta i ännu ett "Typiskt Bajen".
Öppnar man en djuraffär så räcker det inte med att fylla en lokal med apor, man måste ha personal som sköter om de håriga gynnarna också. Har man inte råd med det så har man helt enkelt för många och för dyra och för hungriga apor.

I värsta fall så får jag väl ta en praktikplats någonstans och ta över jobbet från någon annan stackare som har fått sparken. Heja Sverige.

Sandviken verkar inte behöva avskeda någon personal i alla fall. Heja Sverige igen. Robin Hood Skatt AB.