Dubbelskönt

Det blev två av två igår och mer än så kan man givetvis inte begära om man inte är högervriden vill säga och tror att man kan få tre av två bara för att man vill och tycker att man är värd det eftersom man inbillar sig att man tillhör De Utvalda.

Om vi börjar med bandyn som påverkar mitt liv mest den här tiden på året så var det aldrig något att snacka om. Med David Plåtaxel tillbaka på isen så blir det liksom på riktigt igen. Eftersom förbundet har infört match om tredjepris i år - ett pris ingen är intresserad av att vinna - så är vi nu klara för ännu en match på Söderstadion och det ska bli skönt att få gå dit och endast ansvara för vår publik utan att behöva tänka på hela jävla arrangemanget.
Går vi inte till final så hoppas jag att vi  - som vi faktiskt bör - vinner åtminstone en match så att vi får två hemmamatcher på Zinken och lite kosing i den tomma skattkistan.

Fotbollsmatchen borde med tanke på målchanser ha vunnits med bra mycket mer än de skrala 0-1 som det blev och det bygger jag på de första 60 minuterna som vi fick se innan systemet kraschade. Det är svårt att sura ur när det brakar ihop på grund av att det är för många som vill se. Det är lite Bajen över det - vi är nästan lite för många ibland.

För övrigt så vill jag hylla den nya tekniken som tillät mig att starta min smarta teves webbläsare och sen se matchen strömmad (vet att det heter streamad, men jag är i Sverige nu) med högupplöst bild från ryggläge i soffan. Helt perfekt, så länge det varade.

Igår la jag in en bild på det som skulle bli chiligryta, såhär såg det ut efter 6 timmars kokande. Köttet ska koka sönder, köttfärs är fusk och på låtsas.
Gotteligottgott.