An Lushan-upproret (安史之乱, 安史之亂)

Efter ett midsommaruppehåll så har jag nu återupptagit kampen med bokens 800 sidor pretto-engelska (ni som är vettiga nog att inte ha läst här tidigare fattar inte vad jag skriver om, men jag läser en bok som handlar om att vi nu lever i den fredligaste tiden någonsin, även om det är svårt att tro).

Klicka upp bilden för att se

Nu har jag fått lära mig att 2:a Världskriget som jag - och antagligen många av er - alltid har trott varit det jävligaste som hänt bara landar på plats 9 i den bisarra rankinglistan över jävliga jävligheter som ni kan se på bilden ovan. Den är uträknad på antalet döda med dagens folkmängd som mått. Första Världskriget som i vår tid framställs som en tungviktare hade föregåtts av 5 krig och 4 andra hemskheter där fler dog.
Ni som inte vet allt för mycket om An Lushan-upproret kan räcka upp en hand - jag skulle göra det, men det är så svårt att skriva då. Testa att googla det och se hur många träffar på svenska ni får. Under en nätt period på endast åtta år så lyckades man på något vis med den tidens enkla vapen bringa livet ur 36 miljoner människor och omräknat till dagens folkmängd så skulle det betyda att man fimpade sisådär 429 miljoner stackare.
429 000 000!

Varför vet vi - i alla fall jag - så lite om det här makalösa blodbadet kan man ju fundera på och det är just vad jag har gjort och antagligen är det väl så att det som händer i grannskapet känns viktigare än det som man inte ser och som dessutom hände för skitlänge sen. Under krigen i Europa på 1900-talet var det ju såna som oss som dog och inte ett gäng kineser på 700-talet (hoppas att ironin framgår). När Estonia sjunker så sörjer vi oss förlamade, trots att sanningen är att det bara i Kina sker liknande och värre olyckor lite allt som oftast.
En gång läste jag en notis i Bangkok Post där det stod att en fabrik i norra Thailand hade brunnit upp och att över 700 inlåsta arbetare dött. Hur många av er kände till den lilla eldsvådan. Inte många antagligen, men det var ju så långt bort och Estonia var ju här hos oss och här räknas ju mer och svenskar räknas mest (understryker ironin igen, annars får jag väl brevbomber via mejl).

Dagens rubrik är ett försök till att få Google att hitta An Lushan-upproret på svenska lite lättare och kanske lyckas jag även lura till mig några klick från Kina. Varsågod Google och Kina.