Träna för fotboll

Äntligen har jag fått rätt!
Vid det här laget så är det väl ingen som tvivlar på att Barcelona är rätt snajdiga på att spela fotboll. Tycker man något annat så bör man omedelbums sluta med att tycka om fotboll.

Nu läser jag med stor glädje i senaste Offside att Barcelona aldrig löptränar, inte ens på uppvärmningen!
Deras fystränare Francisco Seirullo som är professor på idrottshögskolan INEFC menar att fotboll är en sprintsport och inte någon sur terränglöparsport.
Det är exakt det jag har sagt och predikat för sen jag sparkade min första boll! För även om jag inte är professor så insåg jag tidigt att om jag vill orka spela fotboll så bör jag träna upp den orken på ett sätt som är anpassat till dom rörelserna och löpningarna (nåja) som jag sedan skall utföra under matcherna.
Har aldrig fattat varför man ut och lufsa i skogen som en insnöad orienterare när man istället borde öva sig i att spela fotboll?!
Det är lite som att en fäktare skulle öva inför OS genom att bre smörgåsar med en slö smörkniv eller att en simmare skulle träna backhoppning. Urdumt.

Minns med rysningar när jag gick i gymnasiet och spelade i Polisen (!) som då låg i gamla division 4 (som då verkligen var den 4:e serien uppifrån och inte som idag då 4:an ligger 5 divisioner under Allsvenskan. Idag skulle Polisen ha legat i 2:an, sjukt) och vår galne tränare tvingade oss att byta om på Stockholms Stadion mitt i vintern och sen bära runt feta snutar på ryggen i snön i skogen där bakom. Ren och skär idioti!

Min melodi har istället varit att ta en boll under armen och knata iväg till en närbelägen fotbollsplan. Väl där så brukar jag lägga upp bollen, fläska iväg en frispark mot målet, rusa så fort jag kan för att hämta bollen och sen latja lite med lädret på min väg tillbaka till den punkten där den låg innan sparken och sen fortsätta så om och om och om och om igen.
På så sätt får man med mycket som man har användning för när man lirar boll.
Man blir bättre på frisparkar, man får upp pulsen och därmed bättre uthållighet, man blir snabbare på korta sträckor, och man blir bättre vän med bollen när man dribblar den tillbaka från målet.

Det bästa är att man får ha bollen för sig själv hela tiden och inte bara behöver stå och flukta på en massa koner alltmedan någon halvfet typ står och svamlar om olika löpvägar och skit som han lärt sig på någon eller några av förbundets kurser som stöper alla tränare i samma form.

Så tack ska du ha Francisco Seirullo. Det är bara lite synd att du inte kläckte ur dig det där för sisådär 20 år sen. Nu spelar det ingen roll hur jag tränar längre, bollen har börjat rulla allt för fort utför…