måndag

Salt


Nu läser jag att det senaste som föräldrar till bortklemade barn förskräcker sig över är att det dammar när dom spelar boll på grus. Något som i stort sett varenda stockholmare med några matcher på meritlistan har erfarenhet av. I Stockholm spelar vi på grus och så är det bara.
På bystan finns det ungefär en bollplan per 1000 invånare, jämfört med Stockholm där 10 000 ska dela på samma fyrkant. Alla med en aning förnuft förstår det omöjliga i att få naturgräs att växa med den belastningen.
Alternativen är då givet två och det är konstgräs och grus. Konstgräs är dyrt, grus kostar inte ett skit och grus dammar, det har det alltid gjort och kommer alltid att göra.
Det finns ett alternativ till - låt inte era bortskämda snorungar spela!

Något ljushuvud föreslår att staden ska åka runt och vattna planerna när solen skiner - har han hört talas om avdunstning? Hur lång tid tror han att det tar innan dom där vattendropparna stiger mot skyn för att förena sig med sina kompisar molnen?

Det enda man kan göra är att salta bollplanerna så att saltet en aning binder partiklarna.

Gnälla om dammiga grusplaner - amatörer - testa balett.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar