F-tjänst.

Det här är en bild på Albins mormor och morfar. Hon är äldre än berget och morfar är ännu äldre - han är äldre än Sven "Dala" Dahlqvist.
Som jag har berättat tidigare så har morfar druttat omkull och har numera en ny fiffig höftled i blänkande metall inopererad. Detta gör att mormor och han för tillfället bor på olika platser för första gången på över 60 år eftersom gubben måste rehaba sig på ett hem för gamlingar tills han är kry nog att dansa tango igen.
Först sa läkarna att han skulle bli tvungen att gå med rullator resten av livet, men den visan lyssnade den gamle hälsingen inte på utan sparkade helt sonika undan den lilla stödvagnen och knatar runt ändå på ren och skär envishet.
Nu har han repat sig så pass att det börjar bli dags för lite utflykter från det där hemmet så mormor kontaktade som sig bör Färdtjänst och det är nu vi kommer till det som dagens skriveri handlar om, nämligen vilka galningar dom är på Färdtjänst.

Det visar sig nämligen att mormor fått reda på att det enda sätt hon kan boka tjänst för färd med detta företag är via internet. En gång till - via internet. Det första jag tänker på när jag hör ordet (eller för den delen läser det) "färdtjänst" är gamla människor. Det första ord jag tänker på när jag stöter på ordet "internet" är INTE gamla människor.
För i helvete! Min mormor använder ju för djävulen knappt teveapparten! Vad är det för förbannat ljushuvud som har kommit på att gamlingarna endast ska kunna boka via nätet?!
Jag har full förståelse för att detta nät underlättar i mångt och mycket och att det är ett utmärkt verktyg för alla företag som vill bli effektivare. Men det får väl vara någon måtta på latheten och effektivitetshysterin! Gamla stötar måste få kunna ringa in sina bokningar som dom är vana vid - dom ska fanimej kunna skicka röksignaler om dom så vill.