Kalsongmannen kallar det en dag

Idag meddelade Fredrik Ljungberg inte helt oväntat att han har spelat sin sista match i landslaget. När Ljungberg meddelar en sådan sak så är det nog så det kommer att bli - inte som med en viss Herr Larsson som lägger av och börjar om i landslaget en gång i kvarten. Nu är jag förvisso glad över att Herr Larsson spelar i gul skjorta igen, ville bara understryka att jag tror att vi har sett Ljungberg i landslaget för sista gången.


Ända sedan jag fick Fredriks tröja i Skopje efter matchen mot Makedonien (om det kan ni läsa i sista stycket i den här artikeln) så har Ljunkan varit min favoritspelare i Landslaget. Ja, efter dom från Hammarby som då och då råkat snubbla sig in i blågult såklart.
Genomtrevlig kille och inte alls så stroppig som en del vekar tro att han är. När Fredrik Ljungberg gick mot presskonferrensen med min BK Borsten-tröja och jag drog på mig hans svettiga "eftermatchentröja" så var det ett ögonblick som jag aldrig någonsin kommer att glömma.

Tack Fredrik. Jag ska nog fanimej rama in din gamla tröja och hänga upp den på hedersplats här hemma - vart nu det kan vara någonstans