Iskalla tankar

När jag gick över Liljeholmsbron idag och såg löven fladdra i vinden så tänkte jag likt Lundell att snart är vintern här och ni som har den dåliga smaken att regelbundet läsa det jag skriver vet ju vad jag tycker om vinter och kyla. Fy fan.

Det har ju även blivit lite av en tradition här på bloggen att jag gnäller på kölden och snöslasket och då genast blir kommenterad av konstfacksmannen som tycker att jag är en vek jävel och all den där skiten om att det inte finns dåligt väder bara…ja ni vet. Men i den traditionens anda så ska jag i år i förväg påminna honom om att man är diskad när det handlar om synpunkter i det ämnet om man är så inihelvetes galen att man på fullt allvar har tävlat i isjakt. Skriver det igen så ni fattar omfattningen av galenskapen – han har tävlat i isjakt! Har för mig att vettvillingen till och med någon gång begav sig in i gamla Sovjetunionen och skejtade på isen där.
Så notera inte hans insnöade åsikter - vintern suger.

Så jag gick där på bron och tänkte att om det finns en gud så är det hon som har sett till att vi som bor på dessa breddgrader vareviga år ska behöva genomlida detta helvete av mörker, is och isolering för att sedan framåt vårkanten tinas upp och bli lite väl överdrivet solbelysta. Jag menar, vad är det för mening med att halva året ha det mörkt som satan och andra halvan ha ljust dygnet runt så ingen normal människa kan sova. Om alla vi som bor här vore björnar så vi ändå fick gå i ide så skulle jag kunna köpa det upplägget. Nej, det ska vara som det är i min kelgris Sydostasien där solen går ner 18:00 och upp 06:00 året runt. Det är vad jag kallar ordning och reda det.
Kanske var det så att Gud hittade på jordens sätt att cirkulera runt solen innan hon uppfann klockan. Då är det ju lite sent att ändra på det nu.

Innan jag vandrat över bron så kom jag även att tänka på gårdagen då min morfar tappade en chokladbit i kaffet och lyckades kladda ner halva koppen och halva nyllet med smält choklad och hur mormor då suckade, gav han några banningar och hjälpte honom att torka sig ren. Tror inte att det går att bli gulligare än så.
Där verkar Gud ha lyckats i alla fall.