Hur var det nu igen KD

Såhär på Årets Största Dag så borde det ju passa bra att skriva om just Årets Största Dag, men det gör så många andra så jag skiter i det.
Istället så tar jag upp en grej som jag har funderat lite på den senaste tiden då man har matats med att det går bra för KD, samtidigt som den nyheten trängs med åsikter om tystnadskulturen när det handlar om män som spöar kvinnor. Det är ju tyvärr så tragiskt att det behövs en dokumentär om en tjej från Gotland för att etablissemanget ska börja bry sig. Det gäller ju att hänga med och säga rätt grejer om man vill vara poppis och få röster - fråga KD.

Ett stort jävla svin

Mina funderingar och störningar har handlat just om mixen KD och tystnadskultur, det där partiet borde ta tag i sin historia innan man börjar banka sig på brösten och hycklar vidare i jakten på schyssta siffror hos Novus.
En polare till mig var en gång i tiden ordförande i Kommunalfullmäktige och han sa att han kunde debattera mot vem som helst utan att tappa fattningen - utom mot en snubbe som vi kan kalla Alf. Han ville slå honom på käften. Utan att rakt på sak avslöja varför detta hat blommade upp så kan jag ge ledtråden om att Alfs fru alltid gick några meter bakom honom.

Men vad annat är att vänta från den kristna högern, kärringarna ska stå vid spisen och hålla käft. En blåtira hit och dit hör ju till ett gott hem.