En tisdag i förorten.

Sune Halvpanna lyckades till slut krångla sig ut ur porten, han var ovanligt slirig, även med hans mått mätt.
Den randiga kostymen som en gång tillhört hans farfar var både för stor och för liten. Farfar hade haft en latjo kropp, korta smala ben och en stor rund puka. På Sune som var lång och smal såg den inte klok ut. Men det gjorde inte så mycket för Sune hade inte hittat sina pjuck och istället tagit två röda skurhinkar som han kört ner fötterna i och använde som kängor och dom la man så klart märke till före den illasittande kostymen.
Dessutom hade han pissat på sig.

Med våra moralramar så var det än mer sorligt att han betedde sig så här på en tisdag innan lunch.
För det är ju så att om Sune kört den där stilen sent en midsommarnatt så skulle hans uppförande ha kunnat ansetts fullt normalt på många håll i vårt avlånga land.

Men nu var det tisdag och Sune tog ett steg åt höger, vilket var märkligt för centrum låg åt andra hållet men det spelade inte så stor roll för Sune förlorade balansen och rasade rakt in i taggbuskarna.
För övrigt på exakt samma ställe där Jalle hade drattat in när dörren lossnade på folkvagnsbussen när han skulle stänga den när dom kom hem från Italien.

Till slut lyckades i alla fall Sune ta sig ner till centrum och köpte virke. Det var ett rent helvete. Försök själv någon gång att svårt packad och med två röda hinkar som skor att gå på shoppingrunda.

Väl inne i lägenheten fick han syn på den äckligt fete Jill som nyss vaknat och hon frågade på sitt spydiga vis.
- Köpte du virke? Det går nästan inte att halsa den finkelskiten rakt ur dunken.
- Har du tomtar på flötet? Tror du att jag är helt bakom loftet? Klart jag gjorde.
- Bra, vad köpte du?
- Fyra liter nyponsoppa.