Ny energi

Det är märkligt hur en liten resa kan lyfta livet - man njuter minst lika mycket innan och efter som under själva trippen. Bara en sån sak att skytrainen i år har förlängts över floden så att man nu kan åka vidare från marknaden vid Saphan Taksin till andra sidan och landa ända borta vid Wongwian Yai (Stora Wongwian) får min nyfikenhet att bubbla. Vi kommer som vanligt att bo vid Nana där dom bästa horhusen och hotellen ligger. Jag är också förtjust i några av namnen på stationerna som till exempel Chit Lom eller varför inte On Nut där man hamnar om man råkar åka förbi busstationen vid Ekkamai - väljer man att åka åt andra hållet hamnar man vid Mo Chit och kan där kliva av och få sig en öl eller vadsomhelst. Personligen gillar jag vadsomhelst.
Skytrain är det överlägset bästa sättet att förflytta sig i Bangkok - den nya tunnelbanan är också okej, men den har jag för dålig koll på än så länge och utsikten från ett tåg i luften är självklart bättre än från ett tåg under jorden. Att åka tuk-tuk har numera förvandlats till ett dyrt och tidskrävande turistjippo - har man brådis så är det motorcykeltaxi som gäller, men då måste man ha nerverna under kontroll (packad).

Är man extra äventyrslysten så kan man hoppa på någon av dom kommunala båtarna som trafikerar floderna och kanalerna och på så sätt hamna käpprätt åt helvete - men det finns öl till salu i varenda liten vrå, så det är på sitt sätt bara kul. Jag gillar att hamna på skumma ställen där ingen har sett en vit man tidigare och där bjuda alla på dricka och bli bästa vän med folk och fä i plåtghettona. Det är härligt att uppleva glädjen och vänskapen som sjuder mitt ibland denna fattigdom och alla plåthyddor. På något vis så uppskattar mänskorna där livet mer än vad vi gör i vårt överflöd. Jag skulle lätt kunna bosätta mig mitt i denna miljö - lätt! Och sanna mina ord när jag skriver att jag antagligen i en framtid även kommer att göra det - hade jag inte min familj och mitt jobb hos Hammarby Bandy så hade jag redan slagit ner mina bopålar där för länge sedan. Livet är nämligen mer än ett ekorrhjul och ska levas utan tvång och med kärlek och även om en del tror på ไม่เป็นไร (bättre liv nästa gång) så tror jag på att vi lever nu och här och ska göra det så fullt ut som det bara går.

För att inte tala om hur trevligt det kommer att bli i år med resesällskap och inte vilket sällskap som helst heller. Spider och Sluto är verkligen två tvättäkta tokfransar som jag ska lura på varenda jävla galenskap som går att uppbringa därborta och det finns så att säga några att välja på. Om jag skriver katoey så räcker det - dom är i alla fall inga homofober.

Spider köpte förövrigt en segelbåt på fyllan ihop med "10" förra helgen - vettigt med tanke på att ingen av dom någonsin har seglat.