Fler minnen

Idag blir det lite fler minnen från Thailand, jag vet att en del av er är sjukt trötta på mitt nötande om det landet, så ni som är det kan sluta plåga er och inte läsa mer idag.

Börjar med den gången när Herr G och jag åkte ned för en rulltrappa inne i det sjukt stora shoppinggettot Mahboonkrong och var så där extra bakfulla som man bara lyckas bli vid få tillfällen. Detta var ett sånt tillfälle, vi hade nerverna utanpå skjortorna och om någon hade knackat mig på axeln och frågat om tiden så hade jag svimmat med hjärtat fladdrande runt i kroppen som en flipperkula.
Tänk er då vår chock när en man daskar rakt ner i marmorgolvet mitt framför våra fötter efter ett svanhopp från femte våningen!
Läste i Bangkok Post dagen efter att han tog sitt liv p g a olycklig kärlek och det är ju inte något att leka med, men var han tvungen att välja den där myrstacken för sitt hopp och var han tvungen att landa mitt framför våra näsor? Huga.
Vi letade med raska, något skakiga steg upp en bar.

Några år senare satt Herr G och jag i en skum bar på Koh Chang en sen natt. För att råda bot på min pissnödighet så hade jag placerat mig en bit in bland dom mörka buskarna bakom baren, klockan var väl ungefär 03:00 och då helt oannonserat hördes och kändes ett dovt, mörkt, brutalt BABOOM! Hela ön skakade till och jag blev genast tre promille nyktrare.
Visade sig att det var en för Thailand helt vanlig maffiauppgörelse och att någon fiffig filur sprängde en restaurang på stranden. Det var väl nått i den där uppgörelsen som dom inte var helt överens om.
Tydligen dog ingen och vi befann oss säkert 150 meter därifrån så vi klarade oss med en liten chockskada den gången.


Tredje och sista minnet för idag är från den gången Snickarn, hans tjej Sötsur, V och jag satt och gottade oss med varsin öl på en uteservering i Thong Sala. Vi satt där på eftermiddagen när helt plötsligt helvetet brakar lös i form av att några snutar rätt och slätt skjuter ner en snubbe som sitter på serveringen bredvid oss, 10-15 meter bort.
Eftersom Snickarn och jag är idioter så ville vi stanna och se hur det hela skulle fortlöpa, men som tur var så hade vi våra kloka kvinnor med oss som såg till att vi lämnade plasten fort som attan.
Det är enda gången jag har tagit springnota i Thailand, men just då kändes som att det var på sin plats.

På mittenbilden kan ni skymta Herr G när han sitter och späker sig på Koh Chang, han är bra på det.